Español |
Maya |
tabaco | k’úuts |
tábano | áakach |
taberna | u kúuchil tu’ux ku ko’onol ha’ ku káalkunsik máak |
tabique | pak’ |
tabla | che’, xóot’ol che’, xéet’el che’ |
tablado | ka’an che’, k’ax che’ |
tacaño | ts’u’ut |
tachar | honhon ts’íib |
tahúr | may ku buul |
tajada | búuh, xéet’, x’óot’ |
tal vez | wale’ |
talar | ch’ak che’, píik’ ch’aak, luk’s nukuch che’o’ob |
talón | tuunkuy |
tallar | pool |
tallo | chuun che’ |
tamal | tamali’, to’obil holo’och |
tamandúa | chab |
tamaño | nohochil |
también | bey xanláayli’e’, léeyli’e’ |
tambor | tunk’ul |
tamo | ma’ay |
tamo del maíz | ki’is |
tampoco | mix |
tan | hach |
tantear (con la mano) | tatal k’ab |
tapa | maak |
tapar | maak, nuup’, k’aal, piix |
tapír (animal) | tsíimin |
tarántula | chiwoh |
tardar | xáantal |
tarde | chúunk’iin |
tartamudear | k’alk’alak t’aan, k’alk’alak aak’ |
taza (de ceramina) | lak |
tea | táah che’, náax che’ |
techo | ho’ol nah |
tejado | u ho’ol nah |
tejer | hiit’ |
tejón | chi’ik |
tejon rojo | bok’ol ooch |
Tekax | T-K’áax (lugar del bosque) |
tela | nook’, xéet’ |
telaraña | k’aan am |
televisión | teléebits’ióo |
Telchac | Telchak (raíz de mangle) |
temazcal | |
temblar | kikilaankal, kikiláankil, kukuyaankil |
temblor | áamba, kíilba, tíitba |
temer | sahaktal, ch’a’ sahkil |
temor | sahkil |
tempestad | chak iik’ |
templo | nah k’uh |
temporal | iik’al yéetel u cháakil |
temprano | ha’atskab, sáastal |
Tenabo | Tenaab (lugar de nenúfares) |
tendero | tu’ux ku le’ebe nook’ |
tender | le’, siin, t’iin, haay |
tendón | xiich’ |
tener | yaan |
tener oportunidad | uuchul |
Tenosique | Tenahtsiik (casa de hiladeros) |
tensar | t’iin, siin |
tentar | mach, il túun |
teñir | boon |
tepezcuintle (animal) | haaleb |
terminar | ts’o’okol |
terremoto | péek áamba, kíilba, tíitba |
terreno | lu’um, k’aax |
terror | sahkil |
testículo | e’el keep |
teta | iim, chu’uch, chuchu’ |
tibia | tselek, baakel tselek |
tibio | pa’ síis, sat síis, k’íinah |
tiburón | ch’ilam |
tiburón tigre | ch’ilam báalam |
tiempo | k’iin, k’iinil |
tienda | nahil koonol, nah tu’ux ku ko’onol ba’alo’ob. |
tiene razón | haah a t’aan |
tierno | muun, áak’, ya’ax |
tierra | lu’um, kaab |
tierra elevada | búu’tun |
tigre | báalam, chak bola’ay |
tigre negro | boox bola’ay |
tigrillo | sak xikin |
tinaja | káat |
tinte | boon |
tintura | boon |
tía | ts’eh na’ |
tío | ts’eh yuum |
tirahúle | saats’ |
tirar | ch’iin, puul |
tiritar | kikilaankil, kukuyaankil |
tiro | yóol ts’oon; ts’oon, ch’iin |
titilar | léembal, hohopaankil, ninibaankil |
Tizimin | T-Tsíimin (Tierra de tapires) |
tizne | sabak, yabak nah |
tizón | náax che’ |
toalla | cho’obo ha’ (x) |
tobillo | kaal ook |
tocar | maach |
tocar música | paax |
tocayo | éet k’aaba’ |
todavía | láayli’ |
todo | túulis, tuláakal, láah, bul |
todo el día | bul k’iin |
todos | tuláakal |
todos los días | tuláakal k’iin |
tomar | ch’a’ |
tomar (líquidos) | uk’ |
tomate | p’aak |
tomate verde | ya’ax p’aak |
tonto | ma’ na’at |
topar | héentan, naktáan |
topo | ba’ |
torbellino | moson, moson iik’ |
torcer | ch’oot, k’eech, looch |
tordo (ave) | pich’, ts’iiw |
torear | paay, pay wakax |
tormenta | chak iik’ |
tormento | toop |
tornado | moson |
tornear | póol che’, súus che’ |
toro | xiibil wakax |
torpe | aal, ma’ péeka’ani’, xaan u xíinbal |
tortear | pak’ach |
tortilla | waah |
tórtola | mukuy |
tortuga | áak |
tos | se’en |
toser | se’en, se’en kaal |
tostar | oop’, eel, póok |
total | túulis, tuláakal, chuka’an |
trabajar | meyah |
trabajo | meyahil |
trabar | t’i’il, k’aal |
traducir | tsool, k’es t’aan, u su’utul hunp’éel t’aan ti’ uláak’. |
traer | taas, púut |
tragar | luuk’, píit luk’ |
tragedia | noh k’aas, nohoch loob |
trago | luuk’ |
traición | tuus, toop |
traicionar | tuus, toop |
traje | nook’ |
trama | o’och |
tramo | xóot’ |
trampa | léech, núup’ |
tranca | no’ox che’, tóoh che’ |
tranquilizar | hets’ óol, hets’ tuukul, ki’imaktal óol |
transcurrir | máan, áalkab |
transformar | heel, suut, k’eex |
transitar | xíimbal, máan |
transportar | biis, púut |
trapear | cho’ yéetel nook’ |
trapo | xóot’ nook’ |
traquea | úul, yúul |
trasegar | báab, piich, t’ooh |
trasladar | biis, máans’, k’eex |
traspasar | máan, píit máan, táats’ máan |
trasplantar | xaab |
trasquilar | neenet’, neeret’ hóon k’oos |
trasto | nu’ukul |
travieso | ko’ |
trayecto | beh, behil |
trébol | tuk’ |
trece | óoxlahun |
trenzar | hiit’ |
trepar | na’akal |
tres | óox |
triángulo | óox tu’uk’, óox tséel, óox ti’its |
trinar | k’aay ch’íich’ |
tripa | choch |
triquina (animal) | muuch |
triste | tuukul, yah tu yool |
troje | ch’iil, kumche’ |
trompa | ni’, chowak ni’ |
trompear | loox |
tronco | chuun, chuun che’ |
tropezar | t’óochpahal |
trozo | xóot’, káach, xéet’, kóots, háat |
trueno | kíilbal cháak áamba cháak |
tu (posesivo) | a |
tú (personal) | teech |
tubérculo | wi’ |
tucán (ave) | pam, pam ch’eel |
tuerto | ch’óop |
Tulúm | tu’u’lu’um (lugar en la isla de los conejos) |
tumba | muknal |
tumbar | kook, lúubsah che’ |
tumor | chu’uchum |
tuna (higo chumbo) | núum tsutsuy |
tupido | su’, piim, chehekbal, kokohekl, chechehekl |
tuya | a |
tuyo | a |
tuza | ba’ |