Vocabulario Maya


Español
Maya
tabaco  k’úuts
tábano  áakach
taberna  u kúuchil tu’ux ku ko’onol ha’ ku káalkunsik máak
tabique  pak’
tabla  che’, xóot’ol che’, xéet’el che’
tablado  ka’an che’, k’ax che’
tacaño  ts’u’ut
tachar  honhon ts’íib
tahúr  may ku buul
tajada  búuh, xéet’, x’óot’
tal vez  wale’
talar  ch’ak che’, píik’ ch’aak, luk’s nukuch che’o’ob
talón  tuunkuy
tallar  pool
tallo  chuun che’
tamal  tamali’, to’obil holo’och
tamandúa  chab
tamaño  nohochil
también  bey xanláayli’e’, léeyli’e’
tambor  tunk’ul
tamo  ma’ay
tamo del maíz  ki’is
tampoco  mix
tan  hach
tantear (con la mano)  tatal k’ab
tapa  maak
tapar  maak, nuup’, k’aal, piix
tapír (animal)  tsíimin
tarántula  chiwoh
tardar  xáantal
tarde  chúunk’iin
tartamudear  k’alk’alak t’aan, k’alk’alak aak’
taza (de ceramina)  lak
tea  táah che’, náax che’
techo  ho’ol nah
tejado  u ho’ol nah
tejer  hiit’
tejón  chi’ik
tejon rojo  bok’ol ooch
Tekax  T-K’áax (lugar del bosque)
tela  nook’, xéet’
telaraña  k’aan am
televisión  teléebits’ióo
Telchac  Telchak (raíz de mangle)
temazcal 
temblar  kikilaankal, kikiláankil, kukuyaankil
temblor  áamba, kíilba, tíitba
temer  sahaktal, ch’a’ sahkil
temor  sahkil
tempestad  chak iik’
templo  nah k’uh
temporal  iik’al yéetel u cháakil
temprano  ha’atskab, sáastal
Tenabo  Tenaab (lugar de nenúfares)
tendero  tu’ux ku le’ebe nook’
tender  le’, siin, t’iin, haay
tendón  xiich’
tener  yaan
tener oportunidad  uuchul
Tenosique  Tenahtsiik (casa de hiladeros)
tensar  t’iin, siin
tentar  mach, il túun
teñir  boon
tepezcuintle (animal)  haaleb
terminar  ts’o’okol
terremoto  péek áamba, kíilba, tíitba
terreno  lu’um, k’aax
terror  sahkil
testículo  e’el keep
teta  iim, chu’uch, chuchu’
tibia  tselek, baakel tselek
tibio  pa’ síis, sat síis, k’íinah
tiburón  ch’ilam
tiburón tigre  ch’ilam báalam
tiempo  k’iin, k’iinil
tienda  nahil koonol, nah tu’ux ku ko’onol ba’alo’ob.
tiene razón  haah a t’aan
tierno  muun, áak’, ya’ax
tierra  lu’um, kaab
tierra elevada  búu’tun
tigre  báalam, chak bola’ay
tigre negro  boox bola’ay
tigrillo  sak xikin
tinaja  káat
tinte  boon
tintura  boon
tía  ts’eh na’
tío  ts’eh yuum
tirahúle  saats’
tirar  ch’iin, puul
tiritar  kikilaankil, kukuyaankil
tiro  yóol ts’oon; ts’oon, ch’iin
titilar  léembal, hohopaankil, ninibaankil
Tizimin  T-Tsíimin (Tierra de tapires)
tizne  sabak, yabak nah
tizón  náax che’
toalla  cho’obo ha’ (x)
tobillo  kaal ook
tocar  maach
tocar música  paax
tocayo  éet k’aaba’
todavía  láayli’
todo  túulis, tuláakal, láah, bul
todo el día  bul k’iin
todos  tuláakal
todos los días  tuláakal k’iin
tomar  ch’a’
tomar (líquidos)  uk’
tomate  p’aak
tomate verde  ya’ax p’aak
tonto  ma’ na’at
topar  héentan, naktáan
topo  ba’
torbellino  moson, moson iik’
torcer  ch’oot, k’eech, looch
tordo (ave)  pich’, ts’iiw
torear  paay, pay wakax
tormenta  chak iik’
tormento  toop
tornado  moson
tornear  póol che’, súus che’
toro  xiibil wakax
torpe  aal, ma’ péeka’ani’, xaan u xíinbal
tortear  pak’ach
tortilla  waah
tórtola  mukuy
tortuga  áak
tos  se’en
toser  se’en, se’en kaal
tostar  oop’, eel, póok
total  túulis, tuláakal, chuka’an
trabajar  meyah
trabajo  meyahil
trabar  t’i’il, k’aal
traducir  tsool, k’es t’aan, u su’utul hunp’éel t’aan ti’ uláak’.
traer  taas, púut
tragar  luuk’, píit luk’
tragedia  noh k’aas, nohoch loob
trago  luuk’
traición  tuus, toop
traicionar  tuus, toop
traje  nook’
trama  o’och
tramo  xóot’
trampa  léech, núup’
tranca  no’ox che’, tóoh che’
tranquilizar  hets’ óol, hets’ tuukul, ki’imaktal óol
transcurrir  máan, áalkab
transformar  heel, suut, k’eex
transitar  xíimbal, máan
transportar  biis, púut
trapear  cho’ yéetel nook’
trapo  xóot’ nook’
traquea  úul, yúul
trasegar  báab, piich, t’ooh
trasladar  biis, máans’, k’eex
traspasar  máan, píit máan, táats’ máan
trasplantar  xaab
trasquilar  neenet’, neeret’ hóon k’oos
trasto  nu’ukul
travieso  ko’
trayecto  beh, behil
trébol  tuk’
trece  óoxlahun
trenzar  hiit’
trepar  na’akal
tres  óox
triángulo  óox tu’uk’, óox tséel, óox ti’its
trinar  k’aay ch’íich’
tripa  choch
triquina (animal)  muuch
triste  tuukul, yah tu yool
troje  ch’iil, kumche’
trompa  ni’, chowak ni’
trompear  loox
tronco  chuun, chuun che’
tropezar  t’óochpahal
trozo  xóot’, káach, xéet’, kóots, háat
trueno  kíilbal cháak áamba cháak
tu (posesivo)  a
tú (personal)  teech
tubérculo  wi’
tucán (ave)  pam, pam ch’eel
tuerto  ch’óop
Tulúm  tu’u’lu’um (lugar en la isla de los conejos)
tumba  muknal
tumbar  kook, lúubsah che’
tumor  chu’uchum
tuna (higo chumbo)  núum tsutsuy
tupido  su’, piim, chehekbal, kokohekl, chechehekl
tuya  a
tuyo  a
tuza  ba’