Español |
Maya |
| cabal |
chúuka’an, p’elech |
| cabalgar |
nat’ tsíimin, xiimbal yóok’ol tsíimin |
| caballero |
ts’uul |
| caballete |
ho’ol nah che’ |
| caballo |
tsíimin |
| cabaña |
paasel |
| cabañuelas |
xok k’iin |
| cabaret |
u nahil tu’ux ku káaltal yéetel ku yóok’ot máak. |
| cabecilla |
poolil, ho’olil |
| cabello |
tso’ots, tso’otsel pool, tso’otsel ho’ol |
| caber |
he’ u páahtal u yokol ti’ uláak’ ba’ale’. |
| cabeza |
pool, ho’ol |
| cabo |
ho’ol, ni’, iit, xuul, ts’ook, yala’ |
| cabra |
xuulubil taman |
| caca |
ta’ |
| cacao |
kakaw |
| cacarear |
totohk’e’ |
| caceria |
ts’oon, p’uuh |
| cachetada |
pe’ lah, pa’ lah |
| cachete |
p’u’uk |
| cachorro |
aal, mehenil |
| cachucha |
p’óok |
| cacique |
halach wíinik, tatich, batab |
| cacto |
múul |
| cadáver |
kimen |
| cadera |
t’eet’ |
| caducar |
úuchbental, ch’iihil |
| caer |
lúubul, báanal, húutul |
| café (color) |
chukwa |
| café |
káapeh (caffea arabica) |
| cagada |
ta’ |
| cagar |
ta’ |
| caimán |
áayin (crocodillus linnaeus) |
| caja |
máaben, ba’as |
| cajete |
lak, k’at |
| cajón |
máaben |
| cal |
ta’an |
| calabaza |
k’úum (cucurbita pepo) |
| calabazo |
k’úum, chúuh |
| calabozo |
k’alab che’, k’alab máaskab |
| calambre |
lot’ kéeh |
| calamidad |
noh yah |
| Calan |
Kalam (Coralillo) |
| calandria |
sak chíik |
| calar |
k’uup, háat k’up |
| calavera |
baakel pool |
| calcañal |
tuunkuy |
| calcinar |
ta’ant |
| cálculo |
mehen tuunich ku yantal tu beel u wiix máak. |
| caldo |
k’aab, ha’il |
| calentar |
k’íin, chokokiin |
| calentura |
chokwil, chokwih |
| Calkiní |
Kalk’iin (lugar de la garganta del sol) |
| cálido |
chokoh, k’iilkab |
| caliente |
chokoh, k’iilkab |
| callar |
mak chi’ |
| calle |
beel |
| callo |
t’aaham |
| calma |
kukupkih, heets’ |
| calmar |
heets’ kuup, ch’een |
| calor |
ooxol |
| calostro |
yáax k’aab yiim ko’olel wáa ch’upi ba’alche’ ku ts’aik ti’ u yaal. |
| calumnia |
líik’sah t’aan, a’al ba’al, a’al t’aan |
| calumniar |
líik’sah t’aan, a’al ba’al |
| calvo |
k’olis, t’ooroch |
| calza |
no’ox |
| calzado |
xanab |
| calzar |
ts’aa xanab, taak’ xanab |
| calzón |
eex |
| calzoncillo |
kul eex |
| cama |
ch’aak |
| camada |
pakab |
| cambiar |
heel, k’eex |
| cambio |
heel, k’eex |
| caminar |
xíimbal, xíinbah |
| camino |
beh |
| camino habitado |
beel |
| camisa |
kóoton |
| camote |
íis (ipommea batatas) |
| Campeche |
Kaanpeech (lugar de serpientes y garrapatas) |
| campesino |
kol náak (h), kol náal (x) |
| campo |
k’áax, kol |
| can |
peek’ |
| cana |
sak tso’ots, sak pool |
| canalera |
wach’ iit, k’áaxil |
| canasta |
xaak, xúuxaak |
| canasto |
xúux, xúuxaak |
| cancha |
u kúuchil u báaxta’al boola’ wáa wóolis. |
| canción |
k’aay |
| Cancún |
Kaank’uun (Lugar de la serpiente de oro) |
| candela |
k’aak’, kib |
| candente |
chakhole’en |
| caníbal |
mak ku haantik u yéet máakil. |
| canino |
peek’, peek’il |
| canjear |
k’eex |
| canoa |
cheem |
| cansar |
ka’anal |
| cantar |
k’aay |
| cántaro |
p’úul |
| cantidad |
ya’ab, ya’abach, ya’abil, nohochil |
| cantil (animal) |
wol poch’ |
| cantina |
kúuchil tu’ux ku ko’onol yéetel ku yu’uk’ul ba’al ku káalkuntik máak. |
| canto |
k’aay |
| caña |
híim, ch’uhuk híim |
| caña de azúcar |
sak’ab, ch’uhuk sak’ab |
| caña de maíz |
halal |
| cáñamo |
k’uuch |
| cañarroza |
sak’ab kool |
| caño |
beel ha’ |
| caoba |
punab, |
| capa |
yáal |
| capacitar |
ka’ans, ka’anbes |
| capar |
u xo’otol u ye’el u keep ba’alche’ wáa may |
| caparazón de tortuga |
aakbal |
| capataz |
maayol |
| capital |
taak’in, noh kaah |
| capitán |
nohochil |
| capón |
mina’an u ye’el u keep |
| capullo |
úuntulis, úunturis |
| cara |
ich |
| carabina |
ts’oon |
| carcajada |
awat che’eh |
| caracol |
huub; úurich |
| carapacho |
sóol, maak |
| carbón |
chúuk |
| carcajada |
che’eh, jaja’ che’eh, k’a’am che’eh, awat che’eh |
| carcomer |
néet, nóot’, níich’, biis, sib |
| carecer |
mina’an |
| carga |
kuuch, k’óoch |
| cargado |
kuuchan |
| cargar |
kuuch, k’óoch |
| cargo |
kuuch |
| caricia |
báay |
| caridad |
máatan, síih |
| caries |
hoolol koh, laab koh |
| cariño |
yaakun |
| carmín |
chak chak, hach chak, seen chak |
| cárcel |
k’alab máaskab |
| carcoma |
bis |
| cardenal |
chak ts’íits’ib |
| cardo |
múul |
| cardón |
múul (opuntia tunicata) |
| carga |
kúuch |
| carne |
bak’ |
| carne de cerdo |
u bak’el k’éek’en |
| carne de conejo |
u bak’el t’u’ul |
| carne de cordero |
u bak’el taman |
| carne de gallina |
u bak’el kaax |
| carne de guajolote (pavo) |
u bak’el úulum |
| carne de res |
u bak’el wakax |
| carne de serpiente |
u bak’el kaan |
| carne de venado |
u bak’el kéeh |
| carnero |
xiibil tamaan (ovis aries) |
| carnicero |
kon bak’ (h) |
| caro |
ko’ok |
| carpintería |
u kúuchil u meenta’al ba’alo’ob yéetel che’ |
| carpintero |
pool che’ (h), men ba’alo’ob (h), yéetel che’ |
| carrera |
áalkab |
| carretera |
beh, noh beh |
| carrillo |
balak’ |
| carrizo |
halal |
| carta |
ts’iibil hu’un |
| cartílago |
muun bak, muumun bak |
| cartucho |
yóol ts’oon |
| casa |
nah, taanah, otoch |
| casamiento |
ts’o’okol beel |
| casar |
ts’o’okol beel |
| cascabel |
tsáab |
| cáscara |
paach, sóol |
| cascarón |
sóol he’ |
| casco |
maay |
| casi |
óolak, óoli’, ta’aytak, k’as |
| caspa |
ta’ pool |
| casta |
ch’i’ibal |
| Castamay |
K’áast’aamay (Lugar dónde la gente se ataja) |
| castaño |
chukwa |
| castellano |
káastlan wíinik |
| castellano (idioma) |
káastlan t’aan |
| castigar |
haats’, toop |
| Castilla |
Káastlan |
| castillo |
nukuch nah |
| castrar |
u tse’elel u ye’el u keep ba’alche’ wáa xiib |
| catán |
ayim kay |
| catar |
túunt |
| catarata |
sak t’ah, buy ich |
| catarro |
se’en |
| catástrofe |
loob |
| cátedra |
kaans, kaanbes |
| catorce |
kanlahun |
| caudillo |
nohchil |
| caverna |
áaktun, sahkab |
| caza |
ts’oon, chuuk |
| cazador |
ah ts’oon, máak ku bin ts’oon, p’uuh wáa chuuk. |
| cazar |
ts’oon, p’uul, chuuk |
| cebar |
tséen, polokkin, polokkun |
| cebú |
wakax yan u p’uus |
| cedro |
k’u’che’ |
| cegar |
ch’óopchahal, ch’óopkin |
| ceguera |
ch’óopil, ch’óoptal |
| ceiba |
ya’axche’ |
| ceja |
motón |
| Celectún |
Seleektuun (espanto de piedra) |
| celeste |
ka’an |
| célibe |
ma’ ts’oka’an u beeli’ |
| cementerio |
kúuchil tu’ux ku mu’ukul kimeno’ob. |
| cena |
ook’in hanal |
| cenar |
u hanal máak oka’an k’iin |
| cenit |
chúumuk ka’an, chúumuk k’iin |
| ceniza |
ta’an |
| cenote |
ts’ono’ot |
| centinela |
may ku kalan |
| centrar |
ts’aa chúumuk wáa ba’ax |
| centro |
chúumuk, táan chumuk, ts’u’ |
| cenzontle |
sak chíik |
| ceñidor |
k’ax nak’, hichnak’ |
| ceñir |
k’aax, heep’, hiich’, t’iin |
| cepillar |
ho’och, púus, súus |
| cepillo |
púus |
| cera |
lokok, iis |
| cerca |
naats’ |
| cerca (muro) |
suup’ |
| cercar |
k’al paach, bak’paach, suup’, koot |
| cerco |
suup’, koot |
| cerdo |
k’éek’en |
| cerebro |
ts’o’om |
| cerillo |
hiri’ich hoop |
| cero |
mixba’al |
| cerúmen |
ta’ xikin |
| cervatillo |
aal kéek |
| cervato (venadito) |
aal kéek |
| cervicio |
kúul kaal, pachkab |
| cerrado |
k’aal’an |
| cerrar |
k’aal, ch’oot, maak |
| cerro |
pu’uk, wiits, múul |
| cerro pequeño |
búu’tun |
| cerveza |
cheba, seerbéesa |
| cesar |
háawa, ts’o’ok, ch’éen |
| césped |
su’uk |
| cesto |
xáak, xúuxak |
| chac mool (gladiatorio) |
chak mo’ol |
| chachalaca |
baach |
| champiñón |
kuuxum |
| Champotón |
Chak’anpeten (región de la sabana) |
| chamuscar |
sóon k’áak’, léets’ |
| chaparro |
kaabah, p’okox |
| chapear |
haran ch’aak, kool |
| chapeo |
haran ch’aak, kool |
| chapotear |
bok’ol ha’, báaxal ha’ |
| chapulín |
máas, sit’riyo |
| chaquiste |
wéel |
| charal |
tsak’ |
| charco |
ha’ akakbal ti hunp’éel k’oom |
| charla |
tsikbah, tsikbal |
| chasco |
tuus |
| chato |
mach’ |
| chaya |
chaay |
| Chetumal |
Chaktumen (encima de la ciénega roja) |
| chicle |
cha’, yiits ya’, cha’ach |
| chico |
chan, chichan, mehen |
| chicote |
hunp’éel chan suum chich haxa’ani yéetel ts’aba’an u yook utia’al u yúuchul haats’ |
| chicotear |
haats’ |
| chicharrón |
yoot’el k’eek’en tsaha’an tia’al jaantbi. |
| chiflar |
xuuxub |
| chile |
iik (capsicum annuum) |
| chillar |
awal |
| chimenea |
beel buuts’, kúuchil tu’ux ku hóok’ol buuts’ |
| chinche |
pik |
| chingar |
toop |
| chiquero |
u nah k’éek’en, kuuchil tu’ux ku k’a’alal k’éek’en. |
| chiquito |
chan, chichan, mehen |
| chirimoya |
óop, poox (anona glabra) |
| chisme |
a’alah ba’al, líik’sah t’aan |
| chismear |
a’al ba’al, líik’s t’aan |
| chismoso |
a’alah ba’al, líik’s t’aan |
| chispa |
tip’ix k’áak’ |
| chispear |
tip’ix k’áak’ |
| chiste |
báaxal t’aan |
| chivo |
xuulubil taman |
| chocar |
nak táan |
| choclo |
nal |
| chocolate |
chukwa’ |
| chorizo |
bek’ech chooch but’a’an yéetel k’uxub yéetel tsaats. |
| chorrear |
chooh, tiis, weeh tiix |
| chorro |
chooh, tiis, weeh |
| choza |
paasel |
| chubasco |
k’a’am cháak |
| chuchería |
ba’al ma’ ko’ohi’ |
| chueco |
k’eech, k’eechel, k’eek’ech, loochol, looloch |
| chuleta |
ch’ala’at yaan u bak’el tia’al u jaant máak. |
| chulo |
hats’uts, ki’ichkelem (h), ki’ichpan (x) |
| chumbera |
páak’am (opuntia ficus indica) |
| chupaflor |
ts’unu’un |
| chupar |
chu’uch, ma’ats’ ts’u’uts |
| cicatriz |
buy bak’ |
| ciclón |
chak iik’ |
| ciego |
ch’óop |
| cielo |
ka’an |
| ciempiés |
chapat, chimes, tsemes |
| ciénega |
áak’al, áak’alche’, chak luuk’ |
| cierto |
haah, beey, wa maax |
| ciervo |
kéeh |
| cigarra |
ch’och’lem |
| cigarro |
chamal |
| cigarrón |
koochol |
| cima |
p’iich |
| cimbrar |
k’ool, haats’, wich’ |
| cimentar |
eets’, heets’, akkun |
| cimiento |
chuun pak’ |
| cinco |
ho’ |
| cincha |
k’ax nak’ |
| cinchar |
k’aax |
| cine |
cha’an |
| cínico |
ma’ subtal máak |
| cinta |
k’axab nak’ |
| cinturón |
k’axab nak’ |
| círculo |
wóolis |
| ciricote |
k’óopte’ |
| cirio |
nohoch kib |
| ciruela |
abal |
| cita |
t’aanbail; k’iin ku ya’aliko’ob yan u yilkuba máako’ob ti’ hunp’éel tu’ux. |
| citar |
u ya’ala’al tu’ux yéetel ba’ax k’iin kun u yiluba máako’ob; t’aanbail. |
| ciudad |
noh kaah, nohoch kaah |
| ciudad de Campeche |
Kaanpeech (Lugar de serpientes y garrapatas) |
| ciudad del Carmen |
T-Xiib (Lugar de hombres) |
| civilizar |
kaambes |
|
|