Maya
Español |
Maya |
| cabal | chúuka’an, p’elech |
| cabalgar | nat’ tsíimin, xiimbal yóok’ol tsíimin |
| caballero | ts’uul |
| caballete | ho’ol nah che’ |
| caballo | tsíimin |
| cabaña | paasel |
| cabañuelas | xok k’iin |
| cabaret | u nahil tu’ux ku káaltal yéetel ku yóok’ot máak. |
| cabecilla | poolil, ho’olil |
| cabello | tso’ots, tso’otsel pool, tso’otsel ho’ol |
| caber | he’ u páahtal u yokol ti’ uláak’ ba’ale’. |
| cabeza | pool, ho’ol |
| cabo | ho’ol, ni’, iit, xuul, ts’ook, yala’ |
| cabra | xuulubil taman |
| caca | ta’ |
| cacao | kakaw |
| cacarear | totohk’e’ |
| caceria | ts’oon, p’uuh |
| cachetada | pe’ lah, pa’ lah |
| cachete | p’u’uk |
| cachorro | aal, mehenil |
| cachucha | p’óok |
| cacique | halach wíinik, tatich, batab |
| cacto | múul |
| cadáver | kimen |
| cadera | t’eet’ |
| caducar | úuchbental, ch’iihil |
| caer | lúubul, báanal, húutul |
| café (color) | chukwa |
| café | káapeh (caffea arabica) |
| cagada | ta’ |
| cagar | ta’ |
| caimán | áayin (crocodillus linnaeus) |
| caja | máaben, ba’as |
| cajete | lak, k’at |
| cajón | máaben |
| cal | ta’an |
| calabaza | k’úum (cucurbita pepo) |
| calabazo | k’úum, chúuh |
| calabozo | k’alab che’, k’alab máaskab |
| calambre | lot’ kéeh |
| calamidad | noh yah |
| Calan | Kalam (Coralillo) |
| calandria | sak chíik |
| calar | k’uup, háat k’up |
| calavera | baakel pool |
| calcañal | tuunkuy |
| calcinar | ta’ant |
| cálculo | mehen tuunich ku yantal tu beel u wiix máak. |
| caldo | k’aab, ha’il |
| calentar | k’íin, chokokiin |
| calentura | chokwil, chokwih |
| Calkiní | Kalk’iin (lugar de la garganta del sol) |
| cálido | chokoh, k’iilkab |
| caliente | chokoh, k’iilkab |
| callar | mak chi’ |
| calle | beel |
| callo | t’aaham |
| calma | kukupkih, heets’ |
| calmar | heets’ kuup, ch’een |
| calor | ooxol |
| calostro | yáax k’aab yiim ko’olel wáa ch’upi ba’alche’ ku ts’aik ti’ u yaal. |
| calumnia | líik’sah t’aan, a’al ba’al, a’al t’aan |
| calumniar | líik’sah t’aan, a’al ba’al |
| calvo | k’olis, t’ooroch |
| calza | no’ox |
| calzado | xanab |
| calzar | ts’aa xanab, taak’ xanab |
| calzón | eex |
| calzoncillo | kul eex |
| cama | ch’aak |
| camada | pakab |
| cambiar | heel, k’eex |
| cambio | heel, k’eex |
| caminar | xíimbal, xíinbah |
| camino | beh |
| camino habitado | beel |
| camisa | kóoton |
| camote | íis (ipommea batatas) |
| Campeche | Kaanpeech (lugar de serpientes y garrapatas) |
| campesino | kol náak (h), kol náal (x) |
| campo | k’áax, kol |
| can | peek’ |
| cana | sak tso’ots, sak pool |
| canalera | wach’ iit, k’áaxil |
| canasta | xaak, xúuxaak |
| canasto | xúux, xúuxaak |
| cancha | u kúuchil u báaxta’al boola’ wáa wóolis. |
| canción | k’aay |
| Cancún | Kaank’uun (Lugar de la serpiente de oro) |
| candela | k’aak’, kib |
| candente | chakhole’en |
| caníbal | mak ku haantik u yéet máakil. |
| canino | peek’, peek’il |
| canjear | k’eex |
| canoa | cheem |
| cansar | ka’anal |
| cantar | k’aay |
| cántaro | p’úul |
| cantidad | ya’ab, ya’abach, ya’abil, nohochil |
| cantil (animal) | wol poch’ |
| cantina | kúuchil tu’ux ku ko’onol yéetel ku yu’uk’ul ba’al ku káalkuntik máak. |
| canto | k’aay |
| caña | híim, ch’uhuk híim |
| caña de azúcar | sak’ab, ch’uhuk sak’ab |
| caña de maíz | halal |
| cáñamo | k’uuch |
| cañarroza | sak’ab kool |
| caño | beel ha’ |
| caoba | punab, |
| capa | yáal |
| capacitar | ka’ans, ka’anbes |
| capar | u xo’otol u ye’el u keep ba’alche’ wáa may |
| caparazón de tortuga | aakbal |
| capataz | maayol |
| capital | taak’in, noh kaah |
| capitán | nohochil |
| capón | mina’an u ye’el u keep |
| capullo | úuntulis, úunturis |
| cara | ich |
| carabina | ts’oon |
| carcajada | awat che’eh |
| caracol | huub; úurich |
| carapacho | sóol, maak |
| carbón | chúuk |
| carcajada | che’eh, jaja’ che’eh, k’a’am che’eh, awat che’eh |
| carcomer | néet, nóot’, níich’, biis, sib |
| carecer | mina’an |
| carga | kuuch, k’óoch |
| cargado | kuuchan |
| cargar | kuuch, k’óoch |
| cargo | kuuch |
| caricia | báay |
| caridad | máatan, síih |
| caries | hoolol koh, laab koh |
| cariño | yaakun |
| carmín | chak chak, hach chak, seen chak |
| cárcel | k’alab máaskab |
| carcoma | bis |
| cardenal | chak ts’íits’ib |
| cardo | múul |
| cardón | múul (opuntia tunicata) |
| carga | kúuch |
| carne | bak’ |
| carne de cerdo | u bak’el k’éek’en |
| carne de conejo | u bak’el t’u’ul |
| carne de cordero | u bak’el taman |
| carne de gallina | u bak’el kaax |
| carne de guajolote (pavo) | u bak’el úulum |
| carne de res | u bak’el wakax |
| carne de serpiente | u bak’el kaan |
| carne de venado | u bak’el kéeh |
| carnero | xiibil tamaan (ovis aries) |
| carnicero | kon bak’ (h) |
| caro | ko’ok |
| carpintería | u kúuchil u meenta’al ba’alo’ob yéetel che’ |
| carpintero | pool che’ (h), men ba’alo’ob (h), yéetel che’ |
| carrera | áalkab |
| carretera | beh, noh beh |
| carrillo | balak’ |
| carrizo | halal |
| carta | ts’iibil hu’un |
| cartílago | muun bak, muumun bak |
| cartucho | yóol ts’oon |
| casa | nah, taanah, otoch |
| casamiento | ts’o’okol beel |
| casar | ts’o’okol beel |
| cascabel | tsáab |
| cáscara | paach, sóol |
| cascarón | sóol he’ |
| casco | maay |
| casi | óolak, óoli’, ta’aytak, k’as |
| caspa | ta’ pool |
| casta | ch’i’ibal |
| Castamay | K’áast’aamay (Lugar dónde la gente se ataja) |
| castaño | chukwa |
| castellano | káastlan wíinik |
| castellano (idioma) | káastlan t’aan |
| castigar | haats’, toop |
| Castilla | Káastlan |
| castillo | nukuch nah |
| castrar | u tse’elel u ye’el u keep ba’alche’ wáa xiib |
| catán | ayim kay |
| catar | túunt |
| catarata | sak t’ah, buy ich |
| catarro | se’en |
| catástrofe | loob |
| cátedra | kaans, kaanbes |
| catorce | kanlahun |
| caudillo | nohchil |
| caverna | áaktun, sahkab |
| caza | ts’oon, chuuk |
| cazador | ah ts’oon, máak ku bin ts’oon, p’uuh wáa chuuk. |
| cazar | ts’oon, p’uul, chuuk |
| cebar | tséen, polokkin, polokkun |
| cebú | wakax yan u p’uus |
| cedro | k’u’che’ |
| cegar | ch’óopchahal, ch’óopkin |
| ceguera | ch’óopil, ch’óoptal |
| ceiba | ya’axche’ |
| ceja | motón |
| Celectún | Seleektuun (espanto de piedra) |
| celeste | ka’an |
| célibe | ma’ ts’oka’an u beeli’ |
| cementerio | kúuchil tu’ux ku mu’ukul kimeno’ob. |
| cena | ook’in hanal |
| cenar | u hanal máak oka’an k’iin |
| cenit | chúumuk ka’an, chúumuk k’iin |
| ceniza | ta’an |
| cenote | ts’ono’ot |
| centinela | may ku kalan |
| centrar | ts’aa chúumuk wáa ba’ax |
| centro | chúumuk, táan chumuk, ts’u’ |
| cenzontle | sak chíik |
| ceñidor | k’ax nak’, hichnak’ |
| ceñir | k’aax, heep’, hiich’, t’iin |
| cepillar | ho’och, púus, súus |
| cepillo | púus |
| cera | lokok, iis |
| cerca | naats’ |
| cerca (muro) | suup’ |
| cercar | k’al paach, bak’paach, suup’, koot |
| cerco | suup’, koot |
| cerdo | k’éek’en |
| cerebro | ts’o’om |
| cerillo | hiri’ich hoop |
| cero | mixba’al |
| cerúmen | ta’ xikin |
| cervatillo | aal kéek |
| cervato (venadito) | aal kéek |
| cervicio | kúul kaal, pachkab |
| cerrado | k’aal’an |
| cerrar | k’aal, ch’oot, maak |
| cerro | pu’uk, wiits, múul |
| cerro pequeño | búu’tun |
| cerveza | cheba, seerbéesa |
| cesar | háawa, ts’o’ok, ch’éen |
| césped | su’uk |
| cesto | xáak, xúuxak |
| chac mool (gladiatorio) | chak mo’ol |
| chachalaca | baach |
| champiñón | kuuxum |
| Champotón | Chak’anpeten (región de la sabana) |
| chamuscar | sóon k’áak’, léets’ |
| chaparro | kaabah, p’okox |
| chapear | haran ch’aak, kool |
| chapeo | haran ch’aak, kool |
| chapotear | bok’ol ha’, báaxal ha’ |
| chapulín | máas, sit’riyo |
| chaquiste | wéel |
| charal | tsak’ |
| charco | ha’ akakbal ti hunp’éel k’oom |
| charla | tsikbah, tsikbal |
| chasco | tuus |
| chato | mach’ |
| chaya | chaay |
| Chetumal | Chaktumen (encima de la ciénega roja) |
| chicle | cha’, yiits ya’, cha’ach |
| chico | chan, chichan, mehen |
| chicote | hunp’éel chan suum chich haxa’ani yéetel ts’aba’an u yook utia’al u yúuchul haats’ |
| chicotear | haats’ |
| chicharrón | yoot’el k’eek’en tsaha’an tia’al jaantbi. |
| chiflar | xuuxub |
| chile | iik (capsicum annuum) |
| chillar | awal |
| chimenea | beel buuts’, kúuchil tu’ux ku hóok’ol buuts’ |
| chinche | pik |
| chingar | toop |
| chiquero | u nah k’éek’en, kuuchil tu’ux ku k’a’alal k’éek’en. |
| chiquito | chan, chichan, mehen |
| chirimoya | óop, poox (anona glabra) |
| chisme | a’alah ba’al, líik’sah t’aan |
| chismear | a’al ba’al, líik’s t’aan |
| chismoso | a’alah ba’al, líik’s t’aan |
| chispa | tip’ix k’áak’ |
| chispear | tip’ix k’áak’ |
| chiste | báaxal t’aan |
| chivo | xuulubil taman |
| chocar | nak táan |
| choclo | nal |
| chocolate | chukwa’ |
| chorizo | bek’ech chooch but’a’an yéetel k’uxub yéetel tsaats. |
| chorrear | chooh, tiis, weeh tiix |
| chorro | chooh, tiis, weeh |
| choza | paasel |
| chubasco | k’a’am cháak |
| chuchería | ba’al ma’ ko’ohi’ |
| chueco | k’eech, k’eechel, k’eek’ech, loochol, looloch |
| chuleta | ch’ala’at yaan u bak’el tia’al u jaant máak. |
| chulo | hats’uts, ki’ichkelem (h), ki’ichpan (x) |
| chumbera | páak’am (opuntia ficus indica) |
| chupaflor | ts’unu’un |
| chupar | chu’uch, ma’ats’ ts’u’uts |
| cicatriz | buy bak’ |
| ciclón | chak iik’ |
| ciego | ch’óop |
| cielo | ka’an |
| ciempiés | chapat, chimes, tsemes |
| ciénega | áak’al, áak’alche’, chak luuk’ |
| cierto | haah, beey, wa maax |
| ciervo | kéeh |
| cigarra | ch’och’lem |
| cigarro | chamal |
| cigarrón | koochol |
| cima | p’iich |
| cimbrar | k’ool, haats’, wich’ |
| cimentar | eets’, heets’, akkun |
| cimiento | chuun pak’ |
| cinco | ho’ |
| cincha | k’ax nak’ |
| cinchar | k’aax |
| cine | cha’an |
| cínico | ma’ subtal máak |
| cinta | k’axab nak’ |
| cinturón | k’axab nak’ |
| círculo | wóolis |
| ciricote | k’óopte’ |
| cirio | nohoch kib |
| ciruela | abal |
| cita | t’aanbail; k’iin ku ya’aliko’ob yan u yilkuba máako’ob ti’ hunp’éel tu’ux. |
| citar | u ya’ala’al tu’ux yéetel ba’ax k’iin kun u yiluba máako’ob; t’aanbail. |
| ciudad | noh kaah, nohoch kaah |
| ciudad de Campeche | Kaanpeech (Lugar de serpientes y garrapatas) |
| ciudad del Carmen | T-Xiib (Lugar de hombres) |
| civilizar | kaambes |