Vocabulario Maya


Español
Maya
cabal  chúuka’an, p’elech
cabalgar  nat’ tsíimin, xiimbal yóok’ol tsíimin
caballero  ts’uul
caballete  ho’ol nah che’
caballo  tsíimin 
cabaña  paasel
cabañuelas  xok k’iin
cabaret  u nahil tu’ux ku káaltal yéetel ku yóok’ot máak.
cabecilla  poolil, ho’olil
cabello  tso’ots, tso’otsel pool, tso’otsel ho’ol
caber  he’ u páahtal u yokol ti’ uláak’ ba’ale’.
cabeza  pool, ho’ol
cabo  ho’ol, ni’, iit, xuul, ts’ook, yala’
cabra  xuulubil taman
caca  ta’
cacao  kakaw
cacarear  totohk’e’
caceria  ts’oon, p’uuh
cachetada  pe’ lah, pa’ lah
cachete  p’u’uk
cachorro  aal, mehenil
cachucha  p’óok
cacique  halach wíinik, tatich, batab
cacto  múul
cadáver  kimen
cadera  t’eet’
caducar  úuchbental, ch’iihil
caer  lúubul, báanal, húutul
café (color)  chukwa
café  káapeh (caffea arabica)
cagada  ta’
cagar  ta’
caimán  áayin (crocodillus linnaeus)
caja  máaben, ba’as
cajete  lak, k’at
cajón  máaben
cal  ta’an
calabaza  k’úum (cucurbita pepo)
calabazo  k’úum, chúuh
calabozo  k’alab che’, k’alab máaskab
calambre  lot’ kéeh
calamidad  noh yah
Calan  Kalam (Coralillo)
calandria  sak chíik
calar  k’uup, háat k’up
calavera  baakel pool
calcañal  tuunkuy
calcinar  ta’ant
cálculo  mehen tuunich ku yantal tu beel u wiix máak.
caldo  k’aab, ha’il
calentar  k’íin, chokokiin
calentura  chokwil, chokwih
Calkiní  Kalk’iin (lugar de la garganta del sol)
cálido  chokoh, k’iilkab
caliente  chokoh, k’iilkab
callar  mak chi’
calle  beel
callo  t’aaham
calma  kukupkih, heets’
calmar  heets’ kuup, ch’een
calor  ooxol
calostro  yáax k’aab yiim ko’olel wáa ch’upi ba’alche’ ku ts’aik ti’ u yaal.
calumnia  líik’sah t’aan, a’al ba’al, a’al t’aan
calumniar  líik’sah t’aan, a’al ba’al
calvo  k’olis, t’ooroch
calza  no’ox
calzado  xanab
calzar  ts’aa xanab, taak’ xanab
calzón  eex
calzoncillo  kul eex
cama  ch’aak
camada  pakab
cambiar  heel, k’eex
cambio  heel, k’eex
caminar  xíimbal, xíinbah
camino  beh
camino habitado  beel
camisa  kóoton
camote  íis (ipommea batatas)
Campeche  Kaanpeech (lugar de serpientes y garrapatas)
campesino  kol náak (h), kol náal (x)
campo  k’áax, kol
can  peek’
cana  sak tso’ots, sak pool
canalera  wach’ iit, k’áaxil
canasta  xaak, xúuxaak
canasto  xúux, xúuxaak
cancha  u kúuchil u báaxta’al boola’ wáa wóolis.
canción  k’aay
Cancún  Kaank’uun (Lugar de la serpiente de oro)
candela  k’aak’, kib
candente  chakhole’en
caníbal  mak ku haantik u yéet máakil.
canino  peek’, peek’il
canjear  k’eex
canoa  cheem
cansar  ka’anal
cantar  k’aay
cántaro  p’úul
cantidad  ya’ab, ya’abach, ya’abil, nohochil
cantil (animal)  wol poch’
cantina  kúuchil tu’ux ku ko’onol yéetel ku yu’uk’ul ba’al ku káalkuntik máak.
canto  k’aay
caña  híim, ch’uhuk híim
caña de azúcar  sak’ab, ch’uhuk sak’ab
caña de maíz  halal 
cáñamo  k’uuch
cañarroza  sak’ab kool
caño  beel ha’
caoba  punab, 
capa  yáal
capacitar  ka’ans, ka’anbes
capar  u xo’otol u ye’el u keep ba’alche’ wáa may
caparazón de tortuga  aakbal
capataz  maayol
capital  taak’in, noh kaah
capitán  nohochil
capón  mina’an u ye’el u keep
capullo  úuntulis, úunturis
cara  ich
carabina  ts’oon
carcajada  awat che’eh
caracol  huub; úurich
carapacho  sóol, maak
carbón  chúuk
carcajada  che’eh, jaja’ che’eh, k’a’am che’eh, awat che’eh
carcomer  néet, nóot’, níich’, biis, sib
carecer  mina’an
carga  kuuch, k’óoch
cargado  kuuchan
cargar  kuuch, k’óoch
cargo  kuuch
caricia  báay
caridad  máatan, síih
caries  hoolol koh, laab koh
cariño  yaakun
carmín  chak chak, hach chak, seen chak
cárcel  k’alab máaskab
carcoma  bis
cardenal  chak ts’íits’ib
cardo  múul
cardón  múul (opuntia tunicata)
carga  kúuch
carne  bak’
carne de cerdo  u bak’el k’éek’en
carne de conejo  u bak’el t’u’ul
carne de cordero  u bak’el taman
carne de gallina  u bak’el kaax
carne de guajolote (pavo)  u bak’el úulum
carne de res  u bak’el wakax
carne de serpiente  u bak’el kaan
carne de venado  u bak’el kéeh
carnero  xiibil tamaan (ovis aries)
carnicero  kon bak’ (h)
caro  ko’ok
carpintería  u kúuchil u meenta’al ba’alo’ob yéetel che’
carpintero  pool che’ (h), men ba’alo’ob (h), yéetel che’
carrera  áalkab
carretera  beh, noh beh
carrillo  balak’
carrizo  halal
carta  ts’iibil hu’un
cartílago  muun bak, muumun bak
cartucho  yóol ts’oon
casa  nah, taanah, otoch
casamiento  ts’o’okol beel
casar  ts’o’okol beel
cascabel  tsáab
cáscara  paach, sóol
cascarón  sóol he’
casco  maay
casi  óolak, óoli’, ta’aytak, k’as
caspa  ta’ pool
casta  ch’i’ibal
Castamay  K’áast’aamay (Lugar dónde la gente se ataja)
castaño  chukwa
castellano  káastlan wíinik
castellano (idioma)  káastlan t’aan
castigar  haats’, toop
Castilla  Káastlan
castillo  nukuch nah
castrar  u tse’elel u ye’el u keep ba’alche’ wáa xiib
catán  ayim kay
catar  túunt
catarata  sak t’ah, buy ich
catarro  se’en
catástrofe  loob
cátedra  kaans, kaanbes
catorce  kanlahun
caudillo  nohchil
caverna  áaktun, sahkab
caza  ts’oon, chuuk
cazador  ah ts’oon, máak ku bin ts’oon, p’uuh wáa chuuk.
cazar  ts’oon, p’uul, chuuk
cebar  tséen, polokkin, polokkun
cebú  wakax yan u p’uus
cedro  k’u’che’
cegar  ch’óopchahal, ch’óopkin
ceguera  ch’óopil, ch’óoptal
ceiba  ya’axche’
ceja  motón
Celectún  Seleektuun (espanto de piedra)
celeste  ka’an
célibe  ma’ ts’oka’an u beeli’
cementerio  kúuchil tu’ux ku mu’ukul kimeno’ob.
cena  ook’in hanal
cenar  u hanal máak oka’an k’iin
cenit  chúumuk ka’an, chúumuk k’iin
ceniza  ta’an
cenote  ts’ono’ot
centinela  may ku kalan
centrar  ts’aa chúumuk wáa ba’ax
centro  chúumuk, táan chumuk, ts’u’
cenzontle  sak chíik
ceñidor  k’ax nak’, hichnak’
ceñir  k’aax, heep’, hiich’, t’iin
cepillar  ho’och, púus, súus
cepillo  púus
cera  lokok, iis
cerca  naats’
cerca (muro)  suup’
cercar  k’al paach, bak’paach, suup’, koot
cerco  suup’, koot
cerdo  k’éek’en
cerebro  ts’o’om
cerillo  hiri’ich hoop
cero  mixba’al
cerúmen  ta’ xikin
cervatillo  aal kéek
cervato (venadito)  aal kéek
cervicio  kúul kaal, pachkab
cerrado  k’aal’an
cerrar  k’aal, ch’oot, maak
cerro  pu’uk, wiits, múul
cerro pequeño  búu’tun
cerveza  cheba, seerbéesa
cesar  háawa, ts’o’ok, ch’éen
césped  su’uk
cesto  xáak, xúuxak
chac mool (gladiatorio)  chak mo’ol
chachalaca  baach
champiñón  kuuxum
Champotón  Chak’anpeten (región de la sabana)
chamuscar  sóon k’áak’, léets’
chaparro  kaabah, p’okox
chapear  haran ch’aak, kool
chapeo  haran ch’aak, kool
chapotear  bok’ol ha’, báaxal ha’
chapulín  máas, sit’riyo
chaquiste  wéel
charal  tsak’
charco  ha’ akakbal ti hunp’éel k’oom
charla  tsikbah, tsikbal
chasco  tuus
chato  mach’
chaya  chaay
Chetumal  Chaktumen (encima de la ciénega roja)
chicle  cha’, yiits ya’, cha’ach
chico  chan, chichan, mehen
chicote  hunp’éel chan suum chich haxa’ani yéetel ts’aba’an u yook utia’al u yúuchul haats’
chicotear  haats’
chicharrón  yoot’el k’eek’en tsaha’an tia’al jaantbi.
chiflar  xuuxub
chile  iik (capsicum annuum)
chillar  awal
chimenea  beel buuts’, kúuchil tu’ux ku hóok’ol buuts’
chinche  pik
chingar  toop
chiquero  u nah k’éek’en, kuuchil tu’ux ku k’a’alal k’éek’en.
chiquito  chan, chichan, mehen
chirimoya  óop, poox (anona glabra)
chisme  a’alah ba’al, líik’sah t’aan
chismear  a’al ba’al, líik’s t’aan
chismoso  a’alah ba’al, líik’s t’aan
chispa  tip’ix k’áak’
chispear  tip’ix k’áak’
chiste  báaxal t’aan
chivo  xuulubil taman
chocar  nak táan
choclo  nal
chocolate  chukwa’
chorizo  bek’ech chooch but’a’an yéetel k’uxub yéetel tsaats.
chorrear  chooh, tiis, weeh tiix
chorro  chooh, tiis, weeh
choza  paasel
chubasco  k’a’am cháak
chuchería  ba’al ma’ ko’ohi’
chueco  k’eech, k’eechel, k’eek’ech, loochol, looloch
chuleta  ch’ala’at yaan u bak’el tia’al u jaant máak.
chulo  hats’uts, ki’ichkelem (h), ki’ichpan (x)
chumbera  páak’am (opuntia ficus indica)
chupaflor  ts’unu’un
chupar  chu’uch, ma’ats’ ts’u’uts
cicatriz  buy bak’
ciclón  chak iik’
ciego  ch’óop
cielo  ka’an
ciempiés  chapat, chimes, tsemes
ciénega  áak’al, áak’alche’, chak luuk’
cierto  haah, beey, wa maax
ciervo  kéeh
cigarra  ch’och’lem
cigarro  chamal
cigarrón  koochol
cima  p’iich
cimbrar  k’ool, haats’, wich’
cimentar  eets’, heets’, akkun
cimiento  chuun pak’
cinco  ho’ 
cincha  k’ax nak’
cinchar  k’aax
cine  cha’an
cínico  ma’ subtal máak
cinta  k’axab nak’
cinturón  k’axab nak’
círculo  wóolis
ciricote  k’óopte’
cirio  nohoch kib
ciruela  abal
cita  t’aanbail; k’iin ku ya’aliko’ob yan u yilkuba máako’ob ti’ hunp’éel tu’ux.
citar  u ya’ala’al tu’ux yéetel ba’ax k’iin kun u yiluba máako’ob; t’aanbail.
ciudad  noh kaah, nohoch kaah
ciudad de Campeche  Kaanpeech (Lugar de serpientes y garrapatas)
ciudad del Carmen  T-Xiib (Lugar de hombres)
civilizar  kaambes