Vocabulario Maya


Español
Maya
o (conjunción)  wa
obedecer  u’uy t’aan
obeso  polok
objeto  ba’al
obrero  meyhil
obscurecer  éek’hoch’e’ental, áak’abtal, áak’abchahal
obscuridad  áak’abil, éek’hoch’e’enil
observar  il, paakat, cha’an
obstruir  k’aal, maak, tsuuts
obtener  antal, chuuk
ocaso  t’úubul k’iin, bin k’iin, chíinil k’iin
occidente  chik’in
ocelote  chak mo’ol
océano  k’áak’náab
ocho  waxak
ocupar  tusbel
ocurrir  máan, úuchul
odiar  p’eek, k’uux
odio  k’uux p’eek, ch’a’ k’uux
odontólogo  hots’ koh
oeste  chik’in
ofender  si’ip, si’ipil, pooch’il, p’a’as
ofensa  si’ip, pooch’, p’a’as
oficio  meyah
ofrecer  ts’aa, k’a’ay
ofrenda  síih, k’aam
oído  xikin
oir  u’uy
ojalá  baatsina’
ojo  ich
oler  úuts’, úuts’ben, ch’a’ book
olor  book
olvidar  tu’ub, p’aat
olla  kuum
ombligo  tuuch
omitir  p’aat, ma’ u meenta’al ba’ax
omnipotente  ku páahtal u beetik tuláakal ba’al
omóplato  u baakel keléembal
once  buluk
ondear  péek, wilbáa
onomástico  k’iin k’aaba’
opacar  éek’hoch’e’ental
operar  xoot
opinar  t’aan, a’al tuukul, ts’aa tuukul
oprimir  heep’
oración  payal chi’
orar  kamat’aan
orden  tsool
ordenar  a’al, tsool, taas
ordeñar  poots’, pots’ im, hóok’s k’aab im
oreja  xikin
organismo  wíinklil, wíinkilil
órgano genital femenino  peel, k’uul
orientar  tsol xikin, ts’a nu’uk, ch’a’ nu’uk
oriente  lak’in
orificio  hool
origen  chuun, káahal, moots, ch’i’ibal
orilla  chi’, p’iich, háal
orina  wiix
orinar  wiix
oro  k’uun, taak’in
ortiga  láal, much, p’óop’ox
oruga  chamal k’iin
orzuela  xooy
osamenta  baako’ob
oscurecer  áak’abtal, éek’hoch’e’ental
oscuro  éek’hoch’e’en
oso  chab polok
oso hormiguero  chab
oso negro  chab polok
otorgar  ts’aa, k’uub
otra vez  ka’teen
otro  uláak’
otro día  tuláak k’iin
ovar  e’el
oveja  taman
oxidar  iitsin
óxido  iits