Vocabulario Maya


Español
Maya
pabellón  lakam
pabellón de la oreja  le’ xikin
pabilo  k’uuch
paciencia  chuka’an óol, pa’at
padecer  muk’yah
padrastro  mahan yuum, ka’a yuum
padre  yuum, taat, taatáa
pagar  bo’ol
pago  bo’ol
página  yich hu’un, táan hu’un
paila  nohoch yéetel kóoch kuum
país  lu’umil
paisaje  hunxéet’ lu’um, k’áax wáa k’aak’náab hach hats’uts
paja  su’uk
pájaro  ch’íich’
pala  ho’opob
palabra  t’aan, t’aanil
paladar  nab ka’an
Palenque  Tuliha’ (lugar de aguas grandes)
palidecer  sak pile’ental, saktal
palido  poos
palillo  ch’ilib
palma  xa’an
palma de la mano  lalah k’ab
palmear  papax k’ab, lalah k’ab
palmera  xa’an
palmo  nab, nab k’ab
palo  che’
palo mulato  chakah
paloma  úukum, tsuutsuy, sakpakal
palpitar  síit’, péek
palta  óon
paludismo  ke’el chokwil
pan  waah
pan de trigo  káastlan waah
panadería  nah tu’ux ku meenta’al yéetel ku ko’onol waah.
panal  pak’ kaab wáa xuux
pantaleta  chupul eex
pantalón  eex
pantano  áak’al, áak’alche’, chak luuk’
pantera  boox bola’ay
pantorrilla  p’ul ook, t’óon
panza  tsuuk, nak’
pañal  táas iit
paño  xéet’ nook’ tia’al u yúuchul cho’
papá  yuum, taat, taatáa
papada  k’oh, k’o’och, chíin
papaya  puut
papel  hu’un
papera  chuchup kaal
par  ka’
par de zapatos  ts’áam
para  tia’al
paralizar  wa’atal, wa’akun, he’elel
parar  wa’atal, wa’akun, he’elel
pararse  níikil
parecer  chíikpahal
pared  pak’
pariente  láak’, láak’ tsil, éet k’i’ik’el
parir  aalan, óolinkun
parpadear  múumuts’ ich, p’i’ip’i’il ich
párpado  sóol ich, paach ich
parque  tsúuk
parral  abanil
parte  xet’
partera  aalans (x), ilah k’oha’an (x)
partícula  p’úuy, p’úuyul, xéet’, káach
particular  beel
partido  buuh, xoot, teeh
partir  buuh, xeet’, xiik, xoot, haats, teeh
pasado mañana  ka’beh
pasar  máan
pasear  ximbal, máan
paseo  xíimbal, máan
pasión  muk’yah, ts’íibolal, óol
paso  xáak’ab
pastar  háalsuum
pasto  su’uk, xíiw
pastor  máak ku kanáantik ba’alche’o’ob
pata  ook, mooch’, xaaw
patear  kóochak’, háanchak’
patio  táankab
patria  lu’umil kaah
patrón  nohchil
pava (hembra)  tuux (x)
pavo  úulum, tso’
pavo de monte  kuuts
payaso  chi’ik
peca  eek’, yeek’
pecado  k’eban, si’ipil
pecadora  k’eban (x)
pecador  k’eban
pecar  kuch k’eban, kuch si’ipil
pécari  kitam
pecho  tseem
pechuga  tseemil ch’íich’, sak bak’, tseem
pedazo  xóot’, xéet’, káach, kóots
pedernal  tok’, tok’ tuunich
pedir  k’áat
pedo  kiis
pedorrear  kiis
pegar  taak’, paak’, haats’
peinar  xáach, xáache’b
peine  xáache’b
pejelagarto  ayim kay
pelagra  tikin sóolba
pelar  ts’íil, súus, k’oos
pelear  ba’ate’el
pelícano  p’onto’
peligroso  hach k’as
pelirrojo  chak lóol
pelo  tso’ots
pelón  k’olis
peludo  máak wáa ba’alche’ hach ya’ab u tso’otsel
peluquería  kúuchil k’oos
pelvis  t’eet’
pellejo  oot’, oot’el
pellizcar  xe’ep’, le’ep’
penacho  p’oot
penca  le’kih, le’kiiw
pendejo  sahlu’um, meeten keep
pene  keep, toon, birich
penetrar  okol, okoh, máan, táats’ máan, póot máan
pensamiento  tuukul
pensar  tuukul
peón  xíimbal máak, meeyhil máak (h)
pepita  neek’
pepita de calabaza  tóop, sikil
pequeño  chaan, chichaan, mehen, ts’iris
perder  saat
perdiz  noom
perdonar  sa’as si’ipil, sa’asa’al si’ipil
perdurar  xáantal
perecer  kíimil
peregrinar  xíinxinbal
peregrina  máansbah (x)
peregrino  máansbah
perezosa  hooypel
perezoso  ma’k’óol, jooykep
perforar  poot, hool
perfumar  ki’bokkin, ki’bokkun
perfume  ki’bok, ki’bokil
período  k’iin, k’iinil
permanecer  p’áatal
permanencia  p’áatal
permitir  cha’
pero  kux, ba’ale’
perra  ch’upul peek’
perro  peek’, xiibil peek’
perseguir  áalkab paach, ch’a’ paach, tsay paach
persona  may, wíinik
perverso  k’ak’as máak, k’asa’an, kisin máak
pervertir  k’askun
pesadilla  wayak’, k’ak’as náay
pesado  aal
pesar  yah óol
pesar  p’iis
pesca  chuklantáabah
pescado  kay
pescar  chuuk, chuuk kay, maach
pescozón  k’oop, wáas k’op
pescuezo  kaal
peso  aalil
peso (moneda)  peso
pestaña  máatsa’
pestañar  muts’ ich
peste  k’oha’anil ku meentik u yantal báan kíimilil
petaca  ba’as
petaca (de huano)  bik’ix
petate  póop
pez  kay
pezón  pool im
pezuña  maay, mo’ol
piar  ts’its’ianki
picado  t’óoch
picadura  chi’ibil
picante  páap
picar  t’óoch, chi’
picazón  saak’, saak’il
pico de ave  u koh ch’íich’, u ni’ ch’íich
picoso  páap
pie  ook
piedra  tuunich
piel  oot’, oot’il
pierna  t’óon
pinchar  loom
pinole  k’áah
pintar  boon
pintura  boon
piña (fruta)  boob
piña de henequen  boob
piñata  p’úul
piñuela  ch’am, ch’om
piojo  uk’
pipián  óom sikil
pirata  may ku yookol ich k’áak’náab
pisar  pe’echak’, ts’a’acha’
piso  lu’um
pisotear  pepe’echak’
pitahaya  wo’
pizote (animal)  chi’ik
placer  ki’imak óolal
planchar  hi’, yúul, taats’
planta  aban, che’, xíiw
plantar  pak’, pak’al, xaab
plantío  pak’al
plata  sak taak’in
plátano  ha’as
platicar  tsikbal, t’aan
plato  u nu’ukul tu’ux ku ts’a’abal hanal wáa he’ ba’axak tia’al haantbile’
playa  háal ha’, háal k’aak’náab, chi’ k’áak’náab
Playa del Carmen  Xamanha’ (agua del norte)
plaza  k’íiwik, chúumuk kaah
plazo  xot k’iin
pleito  ba’ate’il
pliego  wuuts’, paak
pluma  k’u’uk’um
población  kaah, kaahtalil
poblar  kaahkun
pobre  óotsil
pobreza  óotsilil
pochote (planta)  ch’oh, pi’im
poder  muuk’
poder (verbo)  páahtal
podrido  tu’, tu’ha’an, k’aas, k’aasa’an
podrir  tu’tal, tu’tah, book’
polen  u ta’anil lool ts’o’ok u k’antal
polígama  ch’up wáa (x)
polígamo  xiib maanal ti’, huntúul u yichamo’ob wáa yatano’ob.
polilla  ik’el, cháabche’
polvear  tóos, póos
pollo  t’aaw, chan t’eel; kuluul
pomada  naab
poner  ts’aa, taak
poniente  chik’in
ponzoña de víbora  k’i’inam
por  tumen, tu yo’olal, yóok’lal
por eso  le beetik
por poco  áaynak
por qué  ba’ax ten
porción  ts’e’ets’ek, p’íit
porque  tumen
Portugal  Lusíitáan
portugués  lusíitáan wíinik
portugués (idioma)  lusíitáan t’aan
posada  mahan nah
posar  túuchul, háayal, ts’áamal
posible  unah, páahtal
posición  anik, anil
postema  chu’uchum
potro  toon tsíimin, xiibil tsíimin
pozo  ch’e’en
pozole  k’eyem, k’eyen
preceder  paybe, biin táanil, máan táanil
precio  tohol
presiosa  ki’ichpam
precioso  hats’uts, ki’ichkelem
precoz  peew
predicar  tseek
preferir  icht
pregonar  k’a’ay
preguntar  k’áat, k’áat chi’
prematuro  ma’ chuka’an u k’iini, ma’ k’ucha’an u k’iini’
premeditación  tuukul u tukla’al wáa ba’ax táanil ti’ u meenta’al
premiar  bo’ol
prenda  nook’
prender  máach, cháach
preñada  yo’om
preñez  yo’om, yo’omtal
preparar  beet, meen
presagiar  tomok chi’
presencia  táan, tu táan
presentir  kóohol
preservar  ta’ak
presidente  nohoch halach wíinik
presionar (físicamente)  ts’aal, peets’
preso  k’ala’an
préstamo  páay, mahan
prestar  páay, mahan
presumir  u’uyba nohchil, u’uyba noh ba’al
pretender  k’aat
primavera  yáax k’iin
primer  yáax, táanil
primero  yáax, táanil
primicia  holbes
prima mayor  ka’ kiik
prima menor  ka’ íits’in (x)
primeras horas del día  h’atskab k’in
primo mayor  ka’ suku’un
primo menor  ka’ íits’in
principiar  káahal, lékel, chúunpahal, ho’op’ol
principio  chuun, káahal
pringar  wiits’
prisa  séeb, sséebil, séeba’an
privar  luk’s, tseel
probar  túum
problema  toop
proclamar  a’al, ts’aa ohéetbil
producir  ts’aa, antal
profesora  kaansah
profesor  kaambesah 
prófugo  may puuts’ul
profundo  taam
prohibición  weet’il
prohibido  weet’
prohibir  weet’
prójimo  láak’, éet wíinikil
proletario  meeyhil máak, kolnáal
promulgar  a’al, ts’aa ohéetbil
pronto  séeb, háan
propagar  ya’abtal, nohochtal
propiedad  ti’il, tia’al
propio  tia’al
prostituta  káakbach (x)
protector  aantah, kanan
proteger  kalan, kanan, baal
provincia  chan kaah, peten lu’um, káakab
provocar  kaxan ba’ate’el, kaxan k’uuxil, kéex
prueba  túum
podrir  tu’tal, tu’tah
pueblo  kaah
puerca  leech (x)
puerco  k’eek’en, beel (h)
puerta  hoonah, hool nah
pujar  áakam, men muuk’
pulga  ch’ik
pulgar (dedo de la mano)  na’ k’ab
pulgón  pok’ol
pulir  haab, haabalkun
pulmón  sak óol, soot’ot
pulsera  k’aap
pulverizar  p’uuy, huuch’
puma  koh
punta  ni’, xuul, p’iich
punzar  huup’, loom, ts’oop
puñado  lóoch’, óok, láap’
puño  wol k’ab, tap’ k’ab
pupila  neek’ ich
puro  chamal
pus  puh
puta káakbach (x), chek’a’an peel, choko iit (x)
puto ch’upul xiib, k’uuruch, kankalas