Vocabulario Maya


Español
Maya
amabilidad  utsil
amable  uts
amado  yaakuna’an, óota’an
amaestrado  ka’anbesa’an
amaestrar  ka’anbes
amamantar  ts’aa chu’uch
amanecer  píik’il, sáastah
amansar  suukkin
amante  weey (h), k’eech (x)
amapola  k’uyche’ (x) (papaver rhoeas)
amar  yaakun
amargar  k’áahkun
amargo  k’áah
amarillarse  k’aank’antal, k’aank’anchahal
amarillo  k’an, k’aank’an
amarillo claro  sam k’aan
amarillo medio  k’anil k’aan
amarrar  k’aax
amarre  k’aaxil, k’aaxih
amasar  ya’ach’, xa’ak’
ambición  ts’íibol, poochtal
ambicionar  ts’iibol, poochtal
ambidextro  ka’amatil k’ab
ambiente  tuláakal ba’al yaan yóok’ol kaab.
ambos  tu ka’atulil, le ka’peel
ambular  xíinbal, xíinbah
amenazar  sahakkun, ts’aa sahak
amenizar  ki’ óol
amerindio  máasewal
amígdala  p’aakil kaal, bu’ulil kaal
amigo  amikoo
amigos (plural)  amikoo’ob
amistad  uts bisbah yéetel he’ máaxake’.
amnistía  u sa’asa’al u si’ipil máak.
amo  yuum, yuumil, ts’uul
amodorrarse  chich wenel, t’uubul u wenel máak.
amoldar  u beeta’al hunp’éel ba’al he’ex u nu’ukulil tu’ux ts’a’abale’.
amonestar  k’eey, táah t’aan 
amontonar  mulkin, muchi’kin
amor  yaah, yaakunah
amoratarse  éek’kume’ental, ée’puk’e’ental.
amordazar  k’ax chi’
amortajar  tep’ kimen
amparar  kalan, kanan
ampliar  kóochkin, nohochkin
amplificar  nohochkin, kóochkin
amplio  kóoch
ampolla  xaak, p’ool
amputación  xoot, luk’s
amputar  xoot, xoot’
amurallar  k’aal bak’ paach
analfabetismo  máako’ob ma’ u yohlo’ob xooki’.
analfabeto  máak ma’ u yohel xook mix ts’íibi’.
anaranjado  chak k’an
anatomía  u xookil u wíinklil máak.
anca  p’u’uk iit, bak’el iit
anciano  ch’iha’an, noxiib, biyeho
ancho  kóoch
anchura  kóoch u táan
¡anda ve!  ¡xeen!
andar  xíinbal, xíinbah, máan
anegado  búulul
anegar  buul, búulul
anexar  taak’, nuup 
anglicano  íinglese’ wíinik
anglosajón  íinglese’ wíinik
angosto  un’ut’ 
ángulo  ti’its’, tu’uk’ 
anhelar  ts’íibol, yaanyan
anidar  k’u’ankil, meen k’u’ 
anillo  ts’ipit (x)
ánima  píixan, óol
animal  ba’alche’
animal doméstico  aalak’
animales (plural)  ba’alche’o’ob
animar  lep’ óol, lep’ óolal
ánimo  óol
aniquilar  xu’uls, chéehs
aniversario  noh k’iin, k’iin k’aaba’
ano  iit, mool, chuun
anoche  áak’abhil, ok’onhih, o’niak
anochecer  áak’abtal, ée’hoch’e’ental, ée’same’ental, ok’nak kíin
anolar  nóol
anona  óop, poox (anona glabra)
anotar  ts’íib 
ansia  taak, ts’íibol, k’áat
antaño  úuchben
anteanoche  áak’ab ka’ohe, áak’ab ka’awheh.
anteayer  ka’ohe, ka’awhe
antebrazo  k’ab
anteceder  k’ab
anteponer  bin táanil
anterior  táanil
antes  táanil, táanih, yáax 
anticipar  yáaxkun, paybe’enkun
antifaz  u piixil ich
antiguamente  ka’ach úuchih
antigüedad  úuchbenil
antiguo  úuchben, laab
antojo  ts’íibol, pooch
antorcha  tah che’
anudar  k’aax, mook, hook’
anular  xu’uls, ts’o’oks
anunciar  k’a’ay, a’al
anzuelo  lutsub, hok’ob
añadir  tsaay
añejar  úuchbental
añejo  úuchben, laab
añicos  xéexet’al
añil  ch’ooh
año  ha’ab, tun
apaciguar  hets’kun
apachurrar  peech’, pupuch’, yaach’
apadrinar  máak ku bisik huntúul chanpaal ok ha’ wáa huntúul máak utia’al u ts’o’okol u beel.
apagar  tuup
apalear  nóok haats’, táah haats’
apañar  maach, ch’a’
aparador  u nu’ukul tu’ux ku ye’esa’ah koonol.
aparato  nu’ukul
aparear  nuup, ts’iis
aparecer  chíikpahal, hóok’ol, tíip’il
aparentar  chéen tu menkubah, chéen tu tuus
apartar  haats, huuts’, kóol
aparte  hunpáay
apasionar  uts tu yich
apaste  káat
apatía  ma’ óolal
apedrear  ch’iin ku meenta’al yéetel tuunich.
apellido  a’ake
apenar  yahkun óol, subtal
apenas  istikyah, istakyah
apendejar  sat óol
apéndice  u ni’ polok chooch
apertura  he’, chúunpahal, káahal
apesgar  peets’, ts’aal
apestar  tu’
apestoso  tu’
apetecer  ts’íibol, taak, k’áat
apetito  taakil hanal
apicultor  máak ku meyahtik kaab.
apicultura  meyahil kaab, kanáanil kaab, kaláanil kaab
apisonar  koh lu’um wáa beh 
aplanar  táaxkun
aplastado  yaach’
aplastar  peech’, puuch, yaach’, maax
aplaudir  papax k’ab, lalah k’ab
aplauso  papax k’ab 
aplicar  ts’aabil ba’al yóok’ol uláak’.
apodo  k’aaba’
apolillar  u k’uux yik’el che’ wáa nook’.
aporrear  p’uuch
aportar  ts’aa
aposentar  ts’aa tu’ux wenel máak
aposento  u k’áasil nah
apostar  u buul máak yéetel taak’in.
apoyar  hets’kun, nakkun
apoyo  tóohche’, áantah
apreciar  yaakun, yaabil
aprecio  yaakunah
aprehender  chuuk, maach, cháach
aprehensión  chuuk
aprender  kaanbal, kaanbal
aprendido  kanik
aprendiz  kaanbal (h)
apresar  chuuk, maach, peets’
apresurar  chichkun, séebkun, lep’ óol
apretón  chich maach, kan maach
aprisa  séebal, tu séebal
aprisionar  k’aal
aprobación  haah, haahkun
aprobar  haah, haahkun
apropiar  tia’alint, ch’a’
aprovechar  k’abéetkun, k’a’ana’ankun
aproximación  náats’al, húuts’ul
aproximar  huuts’, naats’
apto  ma’alob
apuesta  buul
apuntalar  táak che’, tóohche’
apuntar  tuuch’ub, e’es
apuñalar  loom
apurar  séebkun, lep’ óol, chichkun
aquél  lelo’
aquello  lelo’
aquella  lelo’
aquí  te’ela’, waye’ 
aquietar  hets’kúun
arado  yiik
araña  am
arañar  la’ach
arar  buuk’
árbol  che’
arbusto  che’ ku hóok’ol u k’ab tak tu chuun.
arcabuz  ts’oon
arcilla  kat
arco iris  chéel
archivar  ta’ak
archivo  u kúuchil tu’ux ku ta’aka’al wáa ku líi’sa’al hu’uno’ob.
arder  elel
ardilla  ku’uk, p’eex (sciurus poliopos)
ardor  hach chokoh, elel
arena  sa’am, u lu’umil k’áa’náab
arete  tuup
árido  bóoh tikin, bobóohki
arisco  k’o’ox
aristócrata  ayik’al, halach wíinikil
arma  ts’oon
armadillo  weech (dasypus novemcintus)
armadura de madera  beel ch’o’
armazón  wíinkil, wíinklil
aroma  ki’bok
arquear  wuuts’, looch, p’uun
arraigar  táabal, tak’moots
arrancar  hook, hoots’, t’ook
arrasar  táaxkun, míis
arrastrado  hiilaal
arrastrar  hiil, kóol
arrear  k’a’am t’anbil wáa hats’bil ba’alche’o’ob.
arrebatar  tóok pay, háan pay
arreciar  k’a’aamtal
arreglar  utskin, ma’alobkin
arrepentirse  yah óol, k’a’a’hal iik’
arrestar  k’al
arriar  éems
arriba  ka’anal, yóok’ol
arribar  kóohol, k’uchul, u’ul
arribo  k’uchul. u’ul, kóohol
arriesgar  péek óol
arrimado  naats’ba
arrimar  naats’, huuts’, taak’
arrinconar  nakkun, ts’aa nak’lik
arrodillar  xolkin, xóol píix
arrogante  ka’anal paakat, k’áak’ ich
arrojar  ch’iin, puul
arrollar  wuuts’, koots’
arroyo  beel ha’
arrugar  yuuch’, yaach’
arruinado  hostil
arrumbado  naats’ba
arruinar  k’askun, huut, óotsikun
artesanía  u meyah máako’ob ku meentko’ob ba’alobb yéetel u k’abo’ob bey xan yéetel u mehen nu’ukulo’ob.
artesano  máak ku meentik ba’alo’ob yéetel u k’ab bey xan yéetel u mehen nu’ukulo’ob.
artificial  ba’al menta’an tumen wíinik.
asa  xikin, ook, k’a
asado  póoka’an, k’áak’ ta’an
asaltar  ookol
asar  k’áak’at, póok, tóok
ascendencia  ch’i’ibal
ascender  na’akal
asco  p’eek
asear  ch’óoch’, míis, púus
asentar  kukin, hets’kun, akkun
asentir  haahkun
aserradero  kúuchil tu’ux ku xo’otol che’.
aserrín  ma’ay che’
asesinar  kiimsah, kíimsah
asesino  máak ku kiimsah, kiimsah may
asesor  máak ku tsol nu’uk
aseverar  haahkun
asfixia  ku’upul iik’, xu’ulul iik’
así  beey, beya’, beyo’
asidero  xikin, ook, k’ab
asiento  k’áanche’
así como  he’ebix
así es  beey
asir  máach, cháach
asma  k’aak’as se’en, kok se’en
asmático  wíinik yaan kok se’en ti’
asociar  much’kin
asolear  hayk’iin
asomar  chíikpahal, tíip’il
asombrar  kak’ óol, ha’as óol
asperjar  líil ha’, wiits’
áspero  hihixkil, po’opo’ox, to’och
aspirar  ch’a’ iik’, múusiik’
asqueado  may taak u xeh
asquear  taatak xeh
astilla  u xéexet’al che’, tuunich wáa uláak’ ba’alo’ob
astillar  xiixkun
astuto  may hach yaan u na’at
asumir  ch’a’, k’aam
asunto  beel
asustar  ha’as óol
atacar  k’óoch
atado  k’aaxal
atajar  k’áas ho’ol, xóot’ ho’ol
atajo  xot’ beh
atar  k’aax
atarantado  saatal óol
atarantar  sat óol
atardecer  t’úubul k’iin, bin k’iin
atascar  k’aal, ts’oop
ataúd  máaben tu’ux ku bisa’al mukbil huntúul kimen.
ataviar  utskin
atemorizar  sahakkun
atender  ts’aa óol, u’uy 
ateo  mina’an ki’ichkelem yuum ti’
aterrizar  háayal, éemeh, éemel
atestar  chuup, buut’, chook’
atestiguar  haahkun
atinar  tsaay; na’at
atisbar  ch’eeneb
atizar  péeks k’aak’, huts’ náahche’, much k’áak’
atole  sa’
atole ritual  áak sa’
atolladero  ts’ots’opkil, ts’ots’opkih
atollar  ts’óopol, k’áalal
atónito  hak’a’an óol
atontar  sat óol
atorar  k’aal, leech
atormentar  to’otop
atracador  ookol ich kaah (h)
atraer  naats’, taas
atragantar  hak’ab, ku’uchul
atrancar  no’oxche’, tóohche’
atrapar  chuuk, maach 
atrás  paachil, paachih
atrasar  xaankun, p’áatal paachil
atravesar  k’atkun
atrevido  ko’
atropellar  héentan, naktáan
atuendo  nook’, búuk
aturdir  sat óol
auge  u hach ma’alobtal máak wáa he’ ba’axake’.
augurar  tomoh chi’, tomok chi’, tomox chi’
aullar  uyok’ol chi’ibal peek’
aullido  awat yok’ol ba’alche’
aumentar  ya’abkun, nohochkun
aunque  kex
aunque sea  kex teech
aura (zopilote)  ch’oom
aureola  peet
aurora  tu taal u sáastal
ausente  biha’an, ma’ kula’ani’, mina’an
autobús  wawa
autóctono  wayile’, weyile’
autoridad  nohochil kaah
autorizar  cha’abal
avanzar  táanichahal, máan táanil
avaro  ts’u’ut
ave  ch’íich’
avejentar  teek ch’íihil, póot ch’íihil
aventar  puul, píik ch’iin
avergonzar  sublakkun, sublakkin
averiarse  k’astal, k’aschahal
averiguar  k’áat chi’, káatpéeks
avicultor  may ku meyahtik (x), kaaxo’ob (h)
avisar  u ts’a’aba yohéeta’al hunp’éel ba’al.
avispa  xuux (vespa vulgaris)
avispa roja  bobo’te’
avispero  xuux, paak’ xuux
avispón  holom, xuux kaab
avivar  t’aab, hoop
axila  xiik’
ayer  ho’oleh, ho’olheak
ayuda  aantah
ayudar  aantah
ayunar  su’uk’in
ayuno  su’uk’in
azabache  boox
azahar  loot pak’áal
azar  binak, buul
azotar  haats’
azote  haats’
azotea  u táaxil u yóok’ol pak’ik nah
azteca  wach wíinik
azúcar  ch’uhuk, asukaar 
azucarar  ch’uhukkin
azul  ch’ooh
azul cielo  sam ch’ooh
azul marino  boox ch’ooh
azul turquesa  tuunich ch’ooh, k ’áak’ ch’ooh
azuzar  chu’uy